Utflykt till öknen

 
Är precis hemkommen från en utflykt till öknen med min svägerska, hennes man och en av mina svågrar. Blev tillfrågad om jag ville följa med och köra fyrhjuling. Tackade så klart ja. Min svåger köpte sin fyrhjuling här för några månader sedan och det har inte blivit av (förrän idag) att jag följt med ut. Jag har noll och ingen kunskap om åkdon (har inte ens körkort än) och har väl aldrig varit speciellt intresserad av det heller, men det har så smått börjat ändrats. Min mans största intresse stavas racing så nu har det blivit en del av mitt liv med. Tog tillfället i akt att åka på en tur för att se om fyrhjulingen är så snabb som de säger - och ja, det stämmer! Kul var det! Vågade inte testa på att köra själv, det får bli nästa gång. Vi hade inga hjälmar med oss så av säkerhetsskäl backade jag där för öknen här i Arizona (som är staten jag bor i) består av väldigt mycket sten och gropar.

Maken min befinner sig över helgen i Kalifornien, närmare bestämt på Glamis sand dunes för säsongens näst sista racehelg. Har aldrig varit dit själv. Det får bli nästa säsong som startar någon gång i oktober. Känns lite konstigt att ha helgen för mig själv för vi har inte varit ifrån varandra över ett dygn på bestämt 377 dagar - sedan jag flyttade hit. Tänkte ägna kvällen åt kreativitet - woho!

Nej, nu måste jag ta mig en dusch här och smacka på med aloe vera. Är 1. alldeles dammig och 2. solbränd i ansiktet och på bröstkorgen. Det är bara februari men solen steker redan hårt här alltså.

Kommentera här: